Manila, Filippinerna – Från de tidiga morgontimmarna till sent på natten får Lance hundratals hotfulla sms och dussintals missade samtal varje dag.
När han svarar i telefonen lägger personen i andra änden av linjen ofta på direkt.
Andra gånger säger en hotfull röst till honom att hans dagar är räknade om han inte betalar de skulder han har samlat på sig med hjälp av onlineutlåningsplattformar.
”De leker med mig,” sa Lance, som bad om att få använda en pseudonym, till Bladet.
Hans familjs familjeförsörjare, Lance, 31, förlorade sitt jobb inom försäljning två gånger under covid-19-låsningen i Manila.
Han kunde inte ge en tillräckligt bra kreditvärdighet för ett banklån och vände sig till låneappar.
”Det börjar med en. Sedan någonstans längs linjen, står du inför till och med en liten nödsituation. Du betalar inte tillbaka dem i tid, vilket leder dig till en annan app”, sa han.
Sedan 2021 har Lance ackumulerat nära en miljon pesos i skulder på mer än 20 olika låneplattformar.
Nu med bättre kreditvärdighet har han tagit till banklån för att täcka de snabbt stigande straffavgifterna.
På sociala medier befolkar hundratusentals anonyma konton stödgrupper för användare av låneappar som, likt Lance, känner att de blivit utnyttjade.
De säger att många appar är designade för att lura användare att ta på sig större och större skulder, och att obevekliga verbala övergrepp och hot följer när de oundvikligen inte kan betala.
Många av de som har blivit brända anklagar myndigheterna för att inte göra tillräckligt för att hålla rovlångivare i schack.
Låneappar exploderade i popularitet under pandemin och samlade på sig miljontals nedladdningar.
Bara under 2023 ökade antalet nya eller unika användare av sådana plattformar med 64 procent till 47,5 miljoner, enligt digitala låneföretaget Digido.
Filippinernas Securities and Exchange Commission (SEC) har utfärdat licenser för 140 digitala låneföretag, av vilka många erbjuder tjänster via appar.
Hittills har licenserna för färre än 40 plattformar återkallats för orättvisa inkassometoder.
Robert Dan Roces, chefsekonom för Security Bank Philippines, sa att plattformarna har varit en ”störare” i finansvärlden.
Med minimala krav, ”ger de obankade och underbankade snabbare och enklare tillgång till kredit”, sa Roces till Bladet.
Även om bekvämligheten som apparna erbjuder kan vara frestande för människor i trånga förhållanden, ”kommer det ofta till ett högt pris, med rovdrift”, tillade han.
Kikay Bautista, grundaren av United OLA (Online Lending Apps) Victims Movement, sa att exploaterande onlinelåneplattformar är ett växande problem i Filippinerna.
”Det blir värre, och många blir fortfarande lurade”, säger Bautista, som grundade sin stödgrupp efter att hon tvingats sälja sina möbler för att betala av skulder som samlats upp med hjälp av onlineutlåningsplattformar, till Bladet.
Bobbie, en 22-årig universitetsstudent i Manila, sa att han vände sig till låneappen MocaMoca efter att ha blivit ”bombarderad” med annonser som lovar ultrasnabb bearbetning, låga räntor och en 90-dagars återbetalningsperiod.
”Enkla pengar. Vem skulle inte vara intresserad?” Bobbie, som bad om att få använda en pseudonym, berättade för Bladet.
Bobbie sa att han lånade 2 500 filippinska pesos ($42) men appen överförde bara 1 500 ($25) till honom, med skillnaden uppäten av behandlingsavgifter.
Han sa att han då plötsligt fick veta att han hade sju dagar på sig att returnera 2 300 pesos ($39) och 90 dagar på sig att betala tillbaka de återstående 200 pesos (USD3).
”Det säger dig först när de har lånat ut pengarna till dig! Jag kunde betala först. Men så småningom tog jag hand om familjens utgifter och missade en betalningsdag”, sa Bobbie.
Inom några timmar hotade agenter med våld och att få honom fängslad, sa han.
Bobbie sa att Mocamoca utdömde en straffavgift på 400 pesos ($6,90) för sen återbetalning följande dag.
Bobbie kämpade för att hänga med i återbetalningarna och sa att han tog till lån från andra appar, inklusive MoreGold, och så småningom samlade han på sig en skuld på 200 000 pesos ($3 421), som han fortfarande försöker betala tillbaka.
Även om SEC fråntog MocaMoca-operatören Copperstone Lending sin licens att verka i april förra året, fortsätter plattformen att fungera i väntan på ett överklagande.
När Mocamoca kontaktades för en kommentar sa att den följer den ”rättsliga processen” utan att utveckla ytterligare.
Ett besök av Bladet på adressen som anges som Mocamocas kontor fann att det tillhör ett hotell i Manila. Personalen på hotellet förnekade att de hade någon anknytning till någon låneplattform och sa att de ofta måste förklara för missnöjda kunder att hotellet inte har någon koppling till appen.
En representant för MoreGold, som Bobbie sade också hade ringt hotfulla telefonsamtal, sa till Bladet att ”vårt företag har en strikt nolltoleranspolicy för alla former av trakasserier”.
När Bladet besökte adressen som anges som MoreGolds kontor, sa byggnadssäkerheten att det inte fanns något sådant företag på den platsen.
Plattformen svarade inte på förfrågningar om kommentarer om dess adress och plats.
Sedan 2022 har SEC satt de månatliga räntorna och tilläggsavgifterna som de flesta onlineplattformar kan debitera sina kunder med 15 procent.
Trots det har låntagare som Bobbie funnit att många plattformar tar ut mycket högre priser i praktiken.
SEC sa till Bladet att de aktivt undersöker bedrägliga metoder.
Tillsynsmyndigheten sa att den hade återkallat licenserna för tre plattformar sedan 2023, med en annan under utredning.
Låneplattformar har också hamnat i brand för sin slappa inställning till datainsamling och integritet.
Många låntagare har klagat på att ha blivit översvämmade av spamsamtal och meddelanden efter att de använt deras tjänster, ofta från personer vars identitet och företagstillhörighet är oklar.
I augusti 2021 beordrade National Privacy Commission (NPC) omedelbart borttagande av fyra plattformar – som den inte namngav – som visade sig ha samlat in ”irrelevant, onödig och överdriven” data på sociala medier och utsatt låntagare för ”allvarliga integritetsrisker ”.
Sekretessregulatorn sa att några av apparna visade sig ha åtkomst till låntagares e-postkonton för att ändra sina kalendrar och skicka e-postmeddelanden utan deras vetskap.
NPC har sedan dess hävt detta förbud efter att ha fastställt att plattformarna överensstämde med dess standarder.
Men det berättade för Bladet att det undersöker ”otillåten behandling” av personlig information efter att ha mottagit flera klagomål.
År 2021 rekommenderade vakthunden att Fynamics Lending Inc, operatören av låneappen PondoPeso, skulle väckas åtal för påstådda brott mot dataskyddslagstiftningen.
Bautista, grundaren av United OLA (Online Lending Apps) Victims Movement, sa att den mentala ångesten är det svåraste att hantera för många användare av plattformarna.
Hon sa att hon känner till minst två medlemmar i hennes grupp som tog sitt eget liv.
”Kvalan kan ta tag i dig. Många av oss har liknande tankar. Det är därför det är viktigt att stötta varandra, säger hon.
Ellah, en 44-årig invånare i Los Banos City, sa att hon kände sig ”helt ensam” efter att ha sjunkit in i skulder och planerade att ta sitt liv efter att ha drabbats av ett år av hotfulla samtal och meddelanden.
”Jag skulle förmodligen ha tagit livet av mig också om jag inte hittat andra som mig”, sa hon till Bladet.
I vissa fall har plattformar skaffat användardata för appar som har stängts av.
En säljare för låneappen Digido sa till Bladet att tidigare användare av Robocash, som förbjöds av tillsynsmyndigheter 2019, kan överföra sitt konto eftersom företaget har användardata från den nedlagda appen.
Företaget sa att en talesperson inte var omedelbart tillgänglig för att svara på frågor om dess utlåningsmetoder.
I slutet av förra året samlade Bautista in hundratals klagomål och lämnade in dem till SEC och den filippinska nationella polisen (PNP), och flaggade MocaMoca, Digido och MoreGold som bland de mest extrema plattformarna.
Men Bautista sa att hon har varit besviken över svaret från myndigheterna.
”Tråkigt att säga att det har varit väldigt lite action,” sa hon.
PNP:s Anti-Cybercrime Group (ACG) noterade utlåningsplattformarna i juni 2023 när en låntagare skickades begravningsblommor till sitt hem i en gest som tolkades som ett beslöjat hot.
Efter att bilder på blommorna blivit virala på sociala medier, slog polisen till mot kontoren på flera utlåningsplattformar.
Tjänstemän avslöjade senare att många av de ansvariga var kinesiska medborgare.
SEC har sagt att det är medvetet om hur många utlåningsföretag som är utlandsägda men har inte offentliggjort sina register.
Roces sa att utlåningsplattformar borde vara föremål för strängare regler och transparens i kombination med ”ansvarsfull traditionell bankpraxis och finansiell utbildning”.
Jay Guillermo, PNP-ACG-chefen, sa att myndigheterna bara kan agera på officiella klagomål som har blivit mindre frekventa under det senaste året.
Guillermo bekräftade att den senaste razzian hade genomförts i januari 2023.
– Det är svårt att fastställa om hoten kommer från individer eller från ett företag. Det är inte så att vi kan arrestera datorer eller mobiltelefoner. Hur uppfattar man något utan fysisk plats?” Guillermo berättade för Bladet.
Han rådde allmänheten att undvika dessa appar men medgav att ”om du har skuldförpliktelser måste du uppfylla dem”.
För Bautista kunde dock myndigheterna göra mer för att göra klagomålsprocessen mer ”användarvänlig”.
”Det är som att gå genom ett nålsöga. Allt sker online, det är för mycket pappersarbete och uppföljningar som aldrig händer”, sa hon.
”Många offer är äldre eller har begränsad tillgång till internet. Hur är det med dem?”