Hem Upplysning Inrikes Nato för att sätta in drönare, flygplan för att motverka våg av Östersjökabelattacker

Nato för att sätta in drönare, flygplan för att motverka våg av Östersjökabelattacker

Nato för att sätta in drönare, flygplan för att motverka våg av Östersjökabelattacker

Nato ökar sitt arbete för att upptäcka och stoppa attacker mot undervattensenergi och datakablar i Östersjön, sade dess chef på tisdagen.

Militäralliansens generalsekreterare Mark Rutte meddelade att NATO lanserar programmet ”Baltic Sentry”, som kommer att involvera ”en rad tillgångar” inklusive fregatter, maritima patrullflygplan och ”en liten flotta av marindrönare.”

Top Nato-ledare är i Helsingfors för att diskutera säkra Östersjön som svar på en rad sabotagehandlingar mot telekommunikation och energikablar. Försvarsministrar har tidigare pekat finger åt Ryssland för dessa incidenter.

Toppmötet är värdar av Finlands president Alexander Stubb och Estlands premiärminister Kristen Michal och inkluderar statschefer från Danmark, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige samt en topptjänsteman från EU-kommissionen.

Hittills har drabbade länder inte definitivt kunnat fästa attackerna mot Moskva – en vanlig utmaning med så kallade hybridattacker, av vilka attacker mot kritisk infrastruktur är en typ.

Natos ansträngningar kommer att innebära att intensifiera övervakningen i området, sa Rutte, och att integrera medlemsländernas nationella övervakningsinsatser för ”omfattande hotdetektion.”

Rutte betonade också att verkställighet kommer att vara en del av dess svar, som modelleras efter Finlands svar på en kabelklippning på juldagen där finska myndigheter inledde en brottsutredning, införde ett reseförbud för sju besättningsmedlemmar och gick ombord på Eagle S-fartyget för att inspektera det.

”Skeppskaptener måste förstå att potentiella hot mot vår infrastruktur kommer att få konsekvenser, inklusive eventuell ombordstigning, beslag och arrestering,” sa Rutte.

Alliansen kommer också att arbeta med kritiska infrastrukturleverantörer så att kablar är mer motståndskraftiga, sa han.

Trots det upprepade sabotaget sa Finlands utrikesminister Elina Valtonen till lokala medier att det inte finns något behov av att åberopa Natos artikel 4, som utlöser formella samtal mellan allierade om en medlem känner att dess integritet eller säkerhet är hotad.

Redan innan Natos tillkännagivande på tisdagen har militär aktivitet ökat i området.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson meddelade nyligen att Stockholm för första gången skulle placera upp till tre krigsfartyg under Natos befäl i Östersjön, medan Nato i slutet av december sa att allierade skulle stärka sin marina närvaro. Finska medier rapporterade att alliansen skulle skicka så många som 10 krigsfartyg för att skydda undervattenskablar från sabotage.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz rapporterades på tisdagen att den tyska flottan kommer att bidra med fartyg, och den litauiska flottan ökar sin övervakning i området.

Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė sa den X att ny information från Sverige avslöjade ”hur nära vi var en situation där alla tre stora kraftkablar (NordBalt, Estlink 1 och Estlink 2) kan skadas samtidigt.”

Šakalienė sa att hon har pratat med försvarsministrar från Sverige, Finland, Estland, Lettland, Polen och Nederländerna och de har alla kommit överens om att det finns ett ”bråttom behov” av att öka deras närvaro i Östersjön och revidera internationell och nationell lagstiftning för att återspegla hotet från hybridkrigföring.

Försvarsministrar från de baltiska länderna och Nederländerna träffas också på tisdag i Haag för att diskutera frågan, tillade hon.