Den marxistiska lagstiftaren Anura Kumara Dissanayake vann presidentvalet i Sri Lanka, meddelade valkommissionen i söndags, efter att väljarna avvisat det gamla politiska gardet som har anklagats allmänt för att driva den sydasiatiska nationen mot ekonomisk ruin.
Dissanayake, vars arbetarklassvänliga och antipolitiska elitkampanj gjorde honom populär bland ungdomar, säkrade seger över oppositionsledaren Sajith Premadasa och den sittande liberala presidenten Ranil Wickremesinghe, som tog över landet för två år sedan efter att dess ekonomi nått botten.
Dissanayake fick 5 740 179 röster, följt av Premadasa med 4 530 902, visade valkommissionens data.
Valet som hölls i lördags var avgörande eftersom landet försöker återhämta sig från den värsta ekonomiska krisen i dess historia och den resulterande politiska omvälvningen.
”Denna prestation är inte resultatet av någon enskild persons arbete, utan den kollektiva ansträngningen av hundratusentals av er. Ditt engagemang har fört oss så långt, och för det är jag djupt tacksam. Den här segern tillhör oss alla”, sa Dissanayake i ett inlägg på X.
Den avgående presidenten Wickremesinghe gratulerade Dissanayake i ett videouttalande och sa att han hoppas att han kommer att genomföra de ekonomiska återhämtningsansträngningarna framgångsrikt. Valet var en virtuell folkomröstning om Wickremesinghes ledarskap, inklusive en omstrukturering av Sri Lankas skuld under en räddningsaktion från Internationella valutafonden efter att den gått i konkurs 2022.
Dissanayake, 55, hade sagt att han skulle omförhandla IMF-avtalet för att göra åtstramningsåtgärderna mer uthärdliga. Wickremesinghe hade varnat för att varje åtgärd för att ändra grunderna i avtalet kan försena frisläppandet av en fjärde del på nästan 3 miljarder dollar som är avgörande för att upprätthålla stabiliteten.
”Jag fullbordade framgångsrikt det ansvar som historien lade på mina axlar. Jag kunde rädda mitt fosterland från konkurs inom en kort period av två år, säger Wickremesinghe.
Under Wickremesinghe har inflationen sjunkit och valutareserven och den lokala valutan har stärkts. En ekonomisk tillväxt på 2 procent förutspås i år efter en nedgång på 7 procent 2022. Men lankeserna kämpar fortfarande med höga skatter och levnadskostnader.
”Under hela vårt liv har vi genomgått många svårigheter och våra barn lider också nu. Vi måste få ett slut på detta elände, säger Ranuka Priyanthi, en 58-åring som röstade på Dissanayake. Hon sa att hon förväntar sig att han ska återuppbygga landet som har förstörts av ekonomisk misskötsel och korruption.
Dissanayakes omedelbara utmaning skulle vara att stabilisera ekonomin ”med tanke på den oro som företag och finansgrupper känner över hans marxistiska och revolutionära bakgrund”, säger den politiska analytikern Jehan Perera.
Han sa att Dissanayake representerade andan i upproret 2022 då arga lankeser avsatte dåvarande presidenten Gotabaya Rajapaksa och efterlyste en ”systemförändring” och ”nya ansikten i politiken.”
Det var en stark uppvisning för Dissanayake, som vann drygt 3 procent av rösterna i ett tidigare presidentval 2019.
Hans National People’s Power-koalition leds av Janatha Vimukthi Peramuna, eller People’s Liberation Front, ett marxistiskt parti som genomförde två misslyckade väpnade uppror på 1970- och 1980-talen för att ta makten genom socialistisk revolution. Efter sitt nederlag gick JVP in i demokratisk politik 1994 och spelade mestadels en nyckelroll i oppositionen. De har dock stöttat flera presidenter och varit en del av regeringar en kort stund.
NPP-gruppen inkluderar också akademiker, civilsamhällesrörelser, konstnärer, advokater och studenter.
Dissanayake valdes första gången in i parlamentet 2000 och innehade en kort tid portföljen av jordbruks- och bevattningsminister under dåvarande presidenten Chandrika Kumaratunga. Han kandiderade till presidentvalet för första gången 2019 och förlorade mot Rajapaksa, som avsattes på grund av den ekonomiska krisen två år senare.
Regeringen meddelade på torsdagen att den passerade det sista hindret i skuldsanering genom att nå en principöverenskommelse med privata obligationsinnehavare. Vid tidpunkten för dess fallissemang uppgick Sri Lankas lokala och utländska skulder till 83 miljarder dollar. Regeringen säger att den nu har omstrukturerat mer än 17 miljarder dollar.
Krisen berodde till stor del på överdriven upplåning på projekt som inte genererade intäkter. Effekten av covid-19-pandemin och regeringens insisterande på att använda knappa valutareserver för att stödja valutan, rupier, bidrog till ekonomins fria fall.