Hem Samhälle Ekonomi Hur Trump tvingade Colombia att acceptera deporterade genom att hota USA:s tullkrig

Hur Trump tvingade Colombia att acceptera deporterade genom att hota USA:s tullkrig

Hur Trump tvingade Colombia att acceptera deporterade genom att hota USA:s tullkrig

USA och Colombia drog sig tillbaka från ett handelskrig på söndagen, efter timmar av hetsiga utbyten mellan deras ledare offentligt.

Efter att Colombia vägrat acceptera två amerikanska militärflygplan med colombianska medborgare som deporterats från USA, hotade Washington med tullar och sanktioner mot Bogota. USA är Colombias största handelspartner.

USA:s president Donald Trump och colombianska motsvarigheten Gustavo Petro handlade hullingar online till sent på söndagen, där Colombia så småningom gick med på att acceptera deporterade och USA hävdade seger. Här är mer om vad som hände – och vad som stod på spel för Washington och Bogota.

Vad handlade Trumps bråk med Colombia om?

Colombias president Petro vägrade att låta två amerikanska militärflygplan med deporterade colombianska migranter landa, mitt i Trumps intensifierade tillslag mot migration till USA.

Han anklagade Trump för att inte behandla de deporterade migranterna med värdighet eller respekt. Petro publicerade en video på X som visar deporterade på en flygplats i Brasilien, med händer och fötter fasthållna. ”Jag kan inte tillåta migranter att stanna i ett land som inte vill ha dem; men om det landet skickar tillbaka dem måste det ske med värdighet och respekt för dem och för vårt land”, skrev han.

År 2022 fanns det uppskattningsvis 240 000 obehöriga colombianska invandrare i USA, enligt en rapport från USA:s Department of Homeland Security.

Petro erbjöd sig att skicka ett presidentplan för att underlätta återvändandet av migranterna, vilket han hävdade var mer värdigt än hur USA skickade tillbaka dem.

Trump slog tillbaka och anklagade Petro för att äventyra USA:s säkerhet.

Hotande tullar och sanktioner skrev Trump på sin Truth Social-plattform på söndagen: ”Dessa åtgärder är bara början. Vi kommer inte att tillåta den colombianska regeringen att bryta mot sina rättsliga skyldigheter när det gäller acceptans och återvändande av de brottslingar som de tvingade in i USA!”

USA:s utrikesminister Marco Rubio sa också på söndagen att han godkände visumrestriktioner för de colombianska tjänstemän och deras familjer ”som var ansvariga för inblandningen av USA:s flygoperationer för återvändande”.

Vad var Trumps tullhot?

Allt eftersom fram och tillbaka fortsatte, höjde Trump sina hot och beordrade 25-procentiga tullar på alla colombianska varor som kommer till USA. Dessa tariffer, varnade han, skulle sedan höjas till 50 procent nästa vecka.

Dessutom sa Trump att han skulle införa ”visumsanktioner” och ett ”reseförbud och omedelbara visumåterkallelser” mot regeringstjänstemän och deras familjemedlemmar och anhängare, samtidigt som han skärper gränsinspektionerna av alla colombianska medborgare och gods.

Vad var Colombias reaktion?

Som vedergällning mot Trumps hot hotade Petro att även införa 25-procentiga tullar på amerikanska varor.

Den colombianska presidenten postade en rad trotsiga meddelanden på X på söndagen, som svar på Trumps hot.

”Din blockad skrämmer mig inte, eftersom Colombia, förutom att vara skönhetens land, är världens hjärta”, skrev han i en av dem.

”USA kan inte behandla colombianska migranter som brottslingar,” skrev Petro på X och påpekade också att det finns ”15 660 amerikaner som oregelbundet bosatt sig i Colombia”.

Bråket löstes sent på söndagen. Colombias utrikesminister Luis Gilberto Murillo sa på en presskonferens att tjänstemän hade ”övervunnit återvändsgränden” och skulle acceptera medborgare som utvisats från USA. Han tillade: ”Colombians regering … har presidentplanet redo för att underlätta återvändandet av colombianer som skulle anlända till landet i morse på deportationsflyg.”

Colombias uttalande sade dessutom att Murillo och Colombias ambassadör i USA under de kommande dagarna skulle resa till Washington för att fortsätta den diplomatiska dialogen och lätta på spänningarna.

Vita huset upprepade detta i ett uttalande och sa att Colombia hade gått med på alla Trumps villkor, inklusive ”obegränsat godkännande av alla illegala utlänningar från Colombia som återvänt från USA, inklusive på amerikanska militärflygplan, utan begränsning eller dröjsmål”.

Vad importerar USA från Colombia?

Båda sidor skulle ha blivit sårade om tullkriget hade pågått.

Mellan januari och november 2024 importerade USA varor värda 16 miljarder dollar från Colombia, enligt uppgifter från USA:s folkräkning.

USA får sitt största utbud av snittblommor från Colombia, och importerar nästan två tredjedelar, eller 66 procent av sina snittblommor från landet, enligt 2022-data från Observatory of Economic Complexity (OEC). Alla hjärtans dag, som kommer den 14 februari, skulle ha nypat amerikanerna mer om tullarna hade kommit in.

USA hämtar också drygt 20 procent av sitt importerade kaffe från Colombia – bara marginellt efter Brasilien, den största leverantören av kaffe till USA.

USA importerar också råolja, guld, aluminiumstrukturer, bananer och kaffe- och teextrakt från Colombia – men i mycket mindre kvantiteter.

Colombia tillhör den sällsynta gruppen länder som har ett handelsunderskott med Washington. Med andra ord, USA exporterar mer till Colombia än de importerar från den sydamerikanska nationen.

Hur skulle ett handelskrig med USA påverka Colombia?

Medan ett handelskrig skulle ha gjort specifika varor – som blommor och kaffe – dyrare för amerikanska konsumenter, skulle det ha haft större konsekvenser för Colombias ekonomi, vilket påverkar både dess export och import.

”Dessa åtgärder skulle få betydande politiska och ekonomiska konsekvenser,” sa Victor Munoz, en gäststipendiat vid den tyskbaserade tankesmedjan, European Council on Foreign Relations, till Bladet.

”För Colombia kan sådana åtgärder leda till förlust av tusentals jobb, särskilt inom sektorer som olja och gas, guld, kaffe och blommor”, förklarade han.

USA är den största handelspartnern med Colombia vad gäller både import och export, enligt OEC-data från 2022. En fjärdedel av Colombias export går till USA, och importen från USA utgör 26,4 procent av Colombias totala import.

”Colombia har arbetat i decennier för att utöka sina kommersiella partnerskap och diversifiera sina internationella relationer. Men att förvänta sig att Colombia omedelbart ska ersätta exportdestinationerna för sina produkter och tjänster eller omfattningen av amerikanska investeringar är orealistiskt på kort sikt, säger Munoz.

Mellan januari och november 2024 importerade Colombia varor för 17 miljarder USD från USA, enligt uppgifter från USA:s folkräkning.

USA skickade petroleumprodukter till ett värde av cirka 2,5 miljarder dollar till Colombia 2023, vilket gjorde petroleumprodukter till USA:s mest värdefulla export till Colombia. Den näst mest värdefulla exporten var majs, 1,2 miljarder dollar 2023, och kemikalier, till 1 miljard dollar samma år.

Colombia importerar även sojamjöl och flygplan bland annat från USA.

”Tullar kan också utlösa en devalvering av den colombianska peson, öka ekonomiska risker och utöva inflationstryck på grund av de stigande kostnaderna för importerade varor och råvaror,” sa Munoz.

”Sådana åtgärder skulle utan tvekan skapa betydande ekonomiska och sociala konsekvenser i de drabbade länderna som Colombia.”

Vad är deportationsflyg och är de nya?

En utvisningsflygning är en flygning som skickar obehöriga invandrare till deras ursprungsland. Detta är dock första gången amerikanska militärflygplan används för att deportera invandrare, enligt en icke namngiven amerikansk tjänsteman, rapporterade Agence France-Presse.

Utvisning är inte nytt, och USA började deportera invandrare redan 1892, då 2 801 invandrare togs bort, enligt Department of Homeland Security. Antalet sköt dock i höjden från och med 1990-talet.

När USA:s demokratiske president Joe Biden tillträdde 2021, hade han lovat att pausa utvisningarna, men han utökade dem och deporterade nyligen det högsta antalet invandrare på nästan ett decennium – mer än 271 000 under det senaste räkenskapsåret.

Mellan 2021 och 2024 utvisade USA 28 635 colombianska medborgare, enligt webbplatsen för US Immigration and Customs Enforcement (ICE). Nästan hälften av dessa var under räkenskapsåret 2024.

Men Trump bestred valet 2024 på anklagelser om att Biden-administrationen tillät ”horder” av papperslösa invandrare att komma in i landet, och gjorde också ogrundade påståenden som antydde att länder skickade våldsamma brottslingar till USA.

Han lovade att han skulle genomföra den ”största utvisningsoperationen i historien”.

Samtidigt har Trump också gjort klart att han tänker använda tullar som ett vapen. Han har hotat med stränga tullar mot länder inklusive Kina, Mexiko och Kanada.