Förra veckan sänkte Fitch Ratings Israels kreditvärdighet från A+ till A. Fitch nämnde det fortsatta kriget i Gaza och ökade geopolitiska risker som viktiga drivkrafter. Byrån höll också Israels utsikter som ”negativa”, vilket innebär att en ytterligare nedgradering är möjlig.
Efter Hamas dödliga attack den 7 oktober föll Israels börs och valuta. Båda har sedan studsat tillbaka. Men oron för landets ekonomi består. Tidigare i år sänkte Moody’s och S&P också sina kreditbetyg för Israel.
Hittills har Israels krig mot Gaza dödat mer än 40 000 palestinier och decimerat ekonomin i den belägrade palestinska enklaven.
Det finns tecken på ett tillbakaslag även i Israel, där konsumtion, handel och investeringar har begränsats.
Separat varnade Fitch för att ökade spänningar mellan Israel och Iran kan medföra ”betydande ytterligare militärutgifter” för Israel.
Bank of Israel har uppskattat att krigsrelaterade kostnader för 2023-2025 kan uppgå till 55,6 miljarder dollar. Dessa medel kommer sannolikt att säkras genom en kombination av högre upplåning och budgetnedskärningar.
Resultatet är att stridsoperationer sätter påfrestningar på ekonomin. På söndagen uppskattade Israels statistiska centralbyrå att produktionen ökade med 2,5 procent (i årstakt) under första halvåret 2024, en minskning från 4,5 procent under samma period förra året.
Bromsande tillväxt
Före krigets utbrott förutspåddes Israels ekonomi växa med 3,5 procent förra året. Till slut ökade produktionen med bara 2 procent. En ännu kraftigare nedgång undveks tack vare landets allomfattande techsektor, som i stort sett varit opåverkad av strider.
Andra delar av ekonomin har drabbats hårt. Under det sista kvartalet förra året och under veckorna efter krigets början, krympte Israels bruttonationalprodukt (BNP) med 20,7 procent (i årstal). Nedgången drevs av en nedgång på 27 procent i den privata konsumtionen, en nedgång i exporten och en nedgång i företagens investeringar. Hushållens utgifter sjönk tillbaka i början av året, men har sedan svalnat.
Israel införde också strikta kontroller av palestinska arbetares rörelser och avstod från upp till 160 000 arbetare. För att hantera dessa brister har Israel drivit rekryteringskampanjer i Indien och Sri Lanka med blandade resultat. Men arbetsmarknaderna är fortfarande underutsatta, särskilt inom bygg- och jordbrukssektorerna.
Enligt företagsundersökningsföretaget CofaceBDI kommer ungefär 60 000 israeliska företag att stänga i år på grund av arbetskraftsbrist, logistikstörningar och dämpat affärssentiment. Investeringsplanerna har i sin tur blivit försenade.
Samtidigt fortsätter turistankomsterna att sjunka under nivåerna före oktober.
Samtidigt har kriget utlöst en brant ökning av de offentliga utgifterna. Enligt Elliot Garside, en Mellanösternanalytiker vid Oxford Economics, ökade militärutgifterna med 93 procent under de tre sista månaderna 2023, jämfört med samma period 2022.
”År 2024 tyder månatliga uppgifter på att militära utgifter kommer att vara ungefär det dubbla jämfört med föregående år,” sa Garside. Mycket av den ökningen kommer att användas på reservistlöner, artilleri och avlyssningsanordningar för Israels Iron Dome-försvarssystem.
Garside sa till Bladet att dessa utgifter ”till största delen har finansierats genom emission av inhemsk skuld”.
Israel har också fått cirka 14,5 miljarder dollar tilläggsfinansiering från USA i år, utöver de 3 miljarder dollar i årligt bistånd som USA ger till landet.
Garside noterade: ”Vi har ännu inte sett några större nedskärningar i andra delar av budgeten [like healthcare and education]även om det är troligt att nedskärningar kommer att göras i efterdyningarna av konflikten.”
I avsaknad av ett fullskaligt regionalt krig, räknar Oxford Economics med att Israels ekonomi kommer att bromsa till 1,5 procents tillväxt i år. Dämpad tillväxt och förhöjda underskott kommer att sätta ytterligare press på Israels skuldprofil, vilket sannolikt kommer att höja lånekostnaderna och dämpa investerarnas förtroende.
Förkrossade offentliga finanser
Fitch förväntar sig att Israel permanent kommer att öka militärutgifterna med 1,5 procent av BNP jämfört med nivåerna före kriget, med oundvikliga konsekvenser för det offentliga underskottet. Förra veckans ratingrapport noterade att ”skuld [will] förbli över 70 procent av BNP på medellång sikt”.
Rapporten betonade att de offentliga finanserna har drabbats och att ”vi räknar med ett underskott på 7,8 procent av BNP 2024 [up from 4.1 percent last year]”. Israels högerextrema finansminister Bezalel Smotrich har offentligt varit oense och uttryckt förtroende för att den kommer att falla tillbaka till 6,6 procent i år.
”Nedgraderingen efter kriget och de geopolitiska risker som det skapar är naturlig”, sa Smotrich, enligt mediarapporter. Han tillade att en ansvarsfull budget snart kommer att antas, och att Israels betyg skulle stiga ”mycket snabbt”. För närvarande kvarstår tvivel om budgetens tidslinje.
Det har förekommit spekulationer om att premiärminister Benjamin Netanyahu försenar sitt finanspolitiska paket, vilket kan visa sig vara impopulärt inom landet. Om en budget misslyckades senast den 31 mars 2025 skulle det automatiskt utlösa snabbval.
Tidigare i veckan uppmanade Israels centralbankschef – Amir Yaron – Netanyahu att påskynda statsbudgeten för 2025, eftersom ytterligare förseningar riskerar att orsaka instabilitet på finansmarknaden.
Fitch för sin del tror att Israel kommer att anta en kombination av åtstramningsåtgärder och skattehöjningar. Men i sin rapport den 12 augusti påpekade Fitch-analytikerna Cedric Julien Berry och Jose Mantero att ”politisk bråkighet, koalitionspolitik och militära imperativ kan hindra [fiscal] konsolidering”.
Dessutom varnade kreditvärderingsinstitutet att ”konflikten i Gaza kan pågå långt in i 2025 och det finns risker att den breddar sig till andra fronter”.
Regional konflikt
På måndagen sade USA:s utrikesminister Antony Blinken att Netanyahu hade accepterat ett ”överbryggande förslag” som syftar till att nå en vapenvila mellan Israel och Hamas och sprida växande spänningar med Iran.
Följande dag dödades åtta palestinier i en israelisk attack på en fullsatt marknad i Deir el-Balah, i centrala Gaza.
Hamas har ännu inte gått med på överbryggningsförslaget och kallar det ett försök från USA att köpa tid ”för Israel att fortsätta sitt folkmord”. Istället har den palestinska gruppen uppmanat till en återgång till ett tidigare förslag som meddelats av USA:s president Joe Biden, som har fler garantier för att en vapenvila skulle medföra ett permanent slut på kriget.
Netanyahu har insisterat på att kriget kommer att fortsätta tills Hamas är totalt förstört, även om en överenskommelse kommer överens. Israeliska tjänstemän, inklusive försvarsminister Yoav Gallant, har förkastat tanken på en total seger mot Hamas.
Ett årtionden gammalt skuggkrig mellan Israel och Iran dök upp i april, när Teheran sköt upp hundratals drönare och missiler mot Israel som svar på dödandet av två befälhavare från Irans islamiska revolutionsgardet (IRGC) i Damaskus.
Längs sin libanesiska gräns har Israel handlat nästan dagliga attacker med Hizbollah sedan oktober förra året. Den väpnade gruppen började skjuta mot Israel som en uppvisning av solidaritet med Hamas. Båda organisationerna har nära band med Iran.
På senare tid har morden på Hamas-ledaren Ismail Haniyeh i Teheran och Hizbollahs militärbefälhavare Fuad Shukr i Beirut väckt farhågor om att konflikten i Gaza kan spridas till en regional konflikt.
”Den mänskliga avgiften [of a wider war] kan vara betydande. Det skulle också bli enorma ekonomiska kostnader”, säger Omer Moav, en israelisk ekonomiprofessor vid University of Warwick.
”För Israel skulle ett långt krig komma med höga kostnader och större underskott”, sa han.
Förutom att undergräva Israels skuldprofil sa Moav att långvariga strider skulle medföra ”andra kostnader”, som brist på arbetskraft och skador på infrastrukturen, samt möjligheten till internationella sanktioner mot Israel.
”Israel ignorerar för närvarande det faktum att ekonomi kan leda till större [societal] skada än kriget i sig”, sa Moav. ”Regeringen uppträder inte ansvarsfullt. Vill den undvika kostnaderna för krig, eller tjänar fortsatt konflikt politiska intressen?”