PARIS — Allvarliga komplikationer väntar på Ukrainas plan att bygga ett massivt nytt flygvapen bestående av ett stort antal franska och svenska stridsplan.
På måndagen undertecknade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy och hans franska motsvarighet Emmanuel Macron en avsiktsförklaring om köp av upp till 100 Dassault-tillverkade tvåmotoriga Rafale-stridsflygplan under det kommande decenniet. Beskedet kom bara några veckor efter att Kiev tecknat ett samarbetsavtal med Sverige som omfattar upphandling av 100 till 150 enmotoriga Gripen E-stridsflygplan, tillverkade av Saab.
Även om affärerna – som ännu inte är kontrakt – sänder en positiv signal om Ukrainas framtida flygvapen och Europas stöd när Kiev bekämpar fortsatta ryska attacker i östra delen av landet, finns det finansiella, logistiska och industriella hinder framför sig.
Det ukrainska flygvapnet är fortfarande till stor del beroende av sovjettidens flygplan som MiG-29, Su-25 och Su-27, men driver även Lockheed Martin F-16 samt ett begränsat antal franska Mirage 2000-5 jetjaktplan.
Om Kiev lyckas bygga ett modernt flygvapen med mer än 200 nya västerländska stridsflygplan, skulle det sluta fungera med en blandad jaktplansflotta – något som vissa västländer är ovilliga att göra på grund av de logistiska svårigheterna, såväl som problem med att utbilda piloter och mekaniker.
Att driva flera typer av stridsflygplan är knepigt eftersom ”reservdelar inte delas, det finns inga stordriftsfördelar och antalet leveranssegment och mekanikerutbildningar måste utökas”, säger Elie Tenenbaum, chef för det Paris-baserade IFRI säkerhetsstudiecentret. Men, tillade han, kan det vara mer vettigt om flottorna består av 100 flygplan av samma typ, som Ukraina planerar att göra.
Huvudfrågan, betonade Tenenbaum, är att måndagens Rafale-partnerskap ”kommer att ta lång tid och inte kan vara ett svar på omedelbara nödsituationer på slagfältet.”
För Ukraina kommer dess mål att bygga en blandad flotta av franska och svenska flerrollsjaktplan att stöta på stora ekonomiska frågor.
Kiev står inför en överhängande kontantkris, och det är i detta skede oklart hur det skulle kunna betala för jetplanen utan hjälp utifrån.
”Ukrainas plan att köpa Rafales ovanpå Gripens är ganska överraskande”, sade en senior europeisk diplomat. ”De har inte pengarna. Mycket kommer att bero på de ryska frysta tillgångarna.”
Det är svårt att fastställa den exakta kostnaden för stridsflygplan, eftersom den varierar beroende på vapen och träning. En Rafale uppskattas till mellan €70 miljoner och €100 miljoner utan missiler, men kan gå upp till €250 miljoner. Enhetskostnaden för en Gripen är cirka 125 miljoner euro.
En stor del av EU vill utnyttja frysta ryska tillgångar till ett värde av 140 miljarder euro för att hjälpa Ukraina, men det finns ännu ingen överenskommelse mellan EU:s huvudstäder om att ta över pengarna.
Sverige letar efter sätt att låsa upp finansiering för Gripens. Tidigare denna månad sa försvarsminister Pål Jonson till Reuters att Stockholm kan hjälpa till att finansiera köpet via militärt bistånd. Perspektivet på en massiv affär kan också uppmuntra länder som tillhandahåller delkomponenter till det svenska jetplanet att också chipa in, tillade han.
I Frankrike utesluter det svåra läget för de offentliga finanserna att man använder franska pengar för att köpa Rafales till Ukraina. Paris planerar inte heller att ta stridsflygplan från sina egna lager eller prioritera Ukraina framför andra kunder, men Dassault Aviation tittar på att öka produktionen för att göra fem jaktplan i månaden.
Macron litar på att europeiska instrument och frysta tillgångar kommer att hjälpa till att finansiera det framtida köpet. ”Finansiering kommer med det här avtalet”, sa han till reportrar på måndagen, och nämnde EU:s 150 miljarder euro lån-för-vapen SAFE-system samt den G7-ledda mekanismen för att ge Ukraina lån med ränta från ryska frysta tillgångar.
En annan fråga är produktionskapaciteten hos tillverkare av västerländska stridsflygplan och deras orderstockar.
”Även om vi hade alla pengar, skulle vi inte få jetplanen snabbt. Ingen säljer helt enkelt tillräckligt i världen,” sa en ukrainsk militärtjänsteman till BLADET.SE, som talade på villkor av anonymitet för att tala ärligt. ”Googla bara på hur många länder som väntar i köer för Rafales. Och jag tvivlar på att någon kommer att låta Ukraina hoppa över kön och få dem först.”
Saab arbetar redan på en lösning för att få Gripens till Ukraina. Förra veckan berättade VD Micael Johansson för den kanadensiska tidningen The Globe and Mail att man diskuterade produktionen av Gripens på licens med den kanadensiska regeringen samt det kanadensiska företaget Bombardier. Fabriker i Kanada kan försörja både det kanadensiska flygvapnet och Ukraina, sa han.
Men även om Kiev får planen kommer kostnaderna att fortsätta.
”Med Ukrainas existerande ekonomiska problem skulle det bli för dyrt att upprätthålla en sådan enorm flotta ensam”, säger Anatolii Khrapchynskyi, en flygexpert och tidigare officer i det ukrainska flygvapnet. ”Men om Ukraina antingen går med i Nato eller skapar en defensiv allians inom Europa, då kan vi prata om en gemensam försvarsbudget som kan hjälpa oss att behålla flottan.”
Sammantaget innebär det utmaningar att driva en blandad flotta, men det är ett säkrare kort för Ukraina att diversifiera sina leverantörer istället för att vänta på att bara en typ av jetplan ska produceras, tillade den ukrainska militärtjänstemannen. ”Varför valde den ukrainska styrkan flera olika modeller? Helt enkelt för att det är ganska riskabelt att lägga alla ägg i en korg.”