Kazakstan har blivit en viktig ekonomisk aktör i Eurasien, med en imponerande tillväxt sedan det blev självständigt 1991. Landet är den största ekonomin i Centralasien, drivet av dess rikliga naturresurser och ekonomiska liberalisering. Dess BNP nådde nästan 260 miljarder dollar 2023, upp från bara 11,3 miljarder dollar 1993. Med stora reserver av olja, gas, mineraler och kritiska råvaror. Kazakstan har attraherat betydande utländska investeringar, vilket bidragit till dess uppgång som ett framväxande ekonomiskt kraftpaket i regionen. Dessa faktorer har gjort Kazakstan till en önskad kandidat för att gå med i BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), eftersom dess ekonomiska framgång ligger i linje med organisationens fokus på att främja samarbete mellan utvecklingsländer med hög tillväxtpotential.
Under de senaste åren har diskussionerna kring Kazakstans potentiella anslutning till BRICS tagit fart, där både Kina och Ryssland har visat stöd för landets bud. Den 16 oktober meddelade Kazakhs president Kassym-Jomart Tokayevs talesperson, Berik Uali, dock att Kazakstan med största sannolikhet kommer att avstå från att lämna in en ansökan till BRICS, åtminstone inom en snar framtid. Detta beslut, även om det är något överraskande med tanke på den senaste expansionen av BRICS, återspeglar Kazakstans bredare utrikespolitiska mål.
Upprätthålla neutralitet och en balanserad utrikespolitik
En av de främsta anledningarna bakom Astanas beslut ligger i dess stöd till FN som det ledande internationella organet som styr globala angelägenheter. President Tokayev har regelbundet betonat att FN-stadgan måste fungera som grunden för internationell rätt, och betonat vikten av att följa dess principer för att säkerställa en rättvis global ordning. När president Tokayev talade vid Astana Think Tank Forum den 17 oktober, sade han: ”Jag är fast övertygad om att Förenta Nationerna måste stärkas eftersom det är oersättligt. Även om FN har många brister har vi inget alternativ. Därför avser Kazakstan att fortsätta samarbeta med alla länder som delar denna ståndpunkt om att stärka FN:s roll. Röster från regionala och medelstora makter måste höras, särskilt i säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet behöver också reformeras, eftersom det för närvarande befinner sig i ett dödläge, från vilket vi måste hitta en väg ut.”
Fredsfokuserade Kazakstans utrikespolitik, förankrad i multilateralism, är i linje med FN:s uppdrag och värderingar. Landet positionerar sig som en neutral plattform för förhandlingar mellan motstridiga sidor, vilket framgår av dess roll i Astanaprocessen, som underlättade diskussioner om det syriska inbördeskriget. Mer nyligen var Kazakstan värd för förhandlingar mellan Azerbajdzjan och Armenien i Almaty. Om Kazakstan skulle anpassa sig alltför nära till BRICS, skulle dess förmåga att medla mellan motstridiga parter kunna äventyras, särskilt med tanke på den geopolitiska dynamiken i BRICS.
Kazakstans geografiska läge, inklämt mellan stormakter som Kina och Ryssland, kräver en noggrann balansgång. Landet har antagit vad det beskriver som ett ”balanserat och pragmatiskt” tillvägagångssätt för diplomati, och engagerar sig med både väst- och östmakterna utan att anpassa sig alltför nära till något enskilt block.
Att gå med i BRICS skulle kunna luta Kazakstans utrikespolitik för kraftigt mot en anpassning till Kina och Ryssland. En sådan förändring kan riskera att alienera Kazakstans andra strategiska partner, inklusive USA och EU, med vilka man har utvecklat starka handels- och diplomatiska förbindelser. Genom att avstå från BRICS-medlemskap kan Kazakstan fortsätta att navigera i sin känsliga position mellan öst och väst.
Inte ett snäpp till Kina och Ryssland
Samtidigt ska Kazakstans beslut om medlemskap i BRICS inte ses som ett förkastande av dess relationer med Kina och Ryssland. Tvärtom har Kazakstan starka ekonomiska och handelsmässiga band med båda länderna. År 2023 nådde Kazakstans handel med Kina rekordhöga 41 miljarder USD, en betydande ökning från tidigare år och en ökning med 32 % jämfört med 2022. Denna ekonomiska ökning är ett resultat av pågående investeringsprojekt, med 45 joint ventures mellan Kazakstan och Kina värda över 14,5 miljarder USD inom nyckelsektorer som energi, grön ekonomi och infrastruktur. Dessutom har 2022 och 2023 varit rekordår för det ekonomiska samarbetet mellan Ryssland och Kazakstan, med handel på 26 respektive 27 miljarder USD. Nästan hälften av alla utländska företag som arbetar i Kazakstan är ryska och energiberoendet mellan de två länderna växer. Förra året tillkännagavs en affär på 6 miljarder dollar som kommer att få Ryssland att bygga tre kolanläggningar i Kazakstan.
President Tokajev har ofta krävt att förbindelserna med både Kina och Ryssland ska förbättras. Kazakstan är också medlem i andra regionala organisationer som inkluderar båda staterna, såsom Shanghai Cooperation Organisation (SCO) och konferensen om interaktion och förtroendeskapande åtgärder i Asien (CICA). Det är också en av grundarna av Eurasian Economic Union (EAEU), tillsammans med Ryssland och flera andra medlemsländer. Dessa plattformar ger stora möjligheter för Kazakstan att samarbeta med Kina och Ryssland om regional säkerhet och ekonomisk utveckling, utan att behöva formellt gå med i BRICS.
Ur ett bredare geopolitiskt perspektiv kan Kazakstans beslut att avstå från att gå med i BRICS ses som ett strategiskt drag för att förhindra att organisationen blir alltför viktad av eurasiska länder. BRICS, ursprungligen tänkt som en gruppering av tillväxtekonomier från olika regioner, riskerar att förlora sin globala balans om det skulle inkludera Kazakstan, ett annat eurasiskt land utöver Ryssland och Kina. Vitryssland hoppas kunna ansluta sig till organisationen efter BRICS-toppmötet i Kazan den 24 oktober. En sådan förändring kan undergräva BRICS trovärdighet som en verkligt global struktur, vilket försämrar dess förmåga att representera ett brett spektrum av framväxande nationer.
Kazakstans läge vid korsningen av Asien och Europa ger det en unik roll att underlätta handel och samarbete mellan de två kontinenterna, inklusive genom projekt som Kinas Bälte och väg Initiative (den nya sidenvägen) och den transkaspiska internationella transportvägen (TITR) ), som börjar från Sydostasien och Kina, och går genom Kazakstan, Kaspiska havet, Azerbajdzjan, Georgien och vidare till europeiska länder.
Genom att inte gå med i BRICS i detta skede bevarar Kazakstan sin förmåga att engagera sig med en mängd olika internationella partners, vilket gör att det kan fortsätta spela en balansgång mellan konkurrerande makter i Eurasien.
Ett pragmatiskt beslut
I slutändan är Kazakstans beslut om BRICS pragmatiskt. Medan det centralasiatiska landet har starka handels- och ekonomiska band med både Kina och Ryssland, kan en anslutning till BRICS äventyra dess ställning som en neutral stat i globala angelägenheter. Dessutom säkerställer Kazakstans medlemskap i regionala organisationer som SCO, CICA och EAEU att det kan fortsätta att samarbeta med Kina, Ryssland och andra medlemsländer i regionala frågor utan att behöva gå med i BRICS.
Kazakstan kommer att förbli engagerad med BRICS i en uppsökande kapacitet. President Tokayev planerar att delta i ett utökat BRICS-toppmöte i Kazan nästa vecka. Ändå kommer det inte att sträva efter ett fullständigt medlemskap – en strategi som gör det möjligt för den att upprätthålla sin noggranna diplomatiska jämvikt.
Professor Michael Rossi är fakultetsmedlem vid institutionen för statsvetenskap vid Long Island University, USA, och chef för programmet för internationella studier. Han är också universitetsinstruktör vid Rutgers University, USA.