Nordiska länder kan inte fortsätta ta en oproportionerlig del av att stödja Ukraina, varnade Sveriges utrikesminister i en intervju med BLADET.SE.
– Några länder tar nästan hela bördan, sa Maria Malmer Stenergård på väg in i en utrikesministersamling i Bryssel. ”Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.”
Hon tillade: ”Det faktum att de nordiska länderna, med mindre än 30 miljoner människor, tillhandahåller en tredjedel av det militära stöd som Nato-länderna, med nästan 1 miljard människor, ger i år … Detta är inte hållbart. Det är inte rimligt på något sätt. Och det säger mycket om vad Norden gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.”
Stenergårds ovanligt uppriktiga kommentarer ramar in en verklighet som sällan erkänns offentligt av EU-diplomater: Att trots passionerade tal av ledare över hela blocket, som förespråkar stöd för Ukraina, förblir ekonomiska och militära bidrag djupt ojämna från ett land till ett annat.
Danmark har till exempel bidragit med över 10 miljarder euro till Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion 2022, vilket motsvarar nästan 3 procent av landets bruttonationalprodukt. Spanien har å andra sidan gett 1,48 miljarder euro, eller mindre än 0,2 procent av sin BNP, enligt Kiel Institute, en tankesmedja som spårar bidrag.
Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer till Kiev, där Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla tillhandahåller betydande bistånd, om än en mindre andel av deras ekonomiska produktion.
Ungern ligger i den nedre extremen med mindre än 0,04 procent av BNP i bistånd.
Stenergård ropade ut de ledare som slår pro-Ukraina positioner i tal men misslyckas med att backa upp sin retorik med kontanter: ”Om du väljer att gå till din valkrets och hålla alla dessa typer av tal som säger att Ukraina inte bara är för deras frihet, utan också för vår, då måste du också hjälpa nationen”, sa hon.
Ukraina står inför ett stort budgetunderskott från och med nästa år. Stenergård sa att det är absolut nödvändigt att EU:s ledare når en överenskommelse om hur de ska fortsätta stödja Kiev nästa gång de träffas i Bryssel i december.
”Vi har inget annat val”, sa hon. ”Så jag räknar med att medlemsländerna och (Europeiska) kommissionen gör vad som krävs för att faktiskt nå dit.
Kommissionen cirkulerade ett brev denna vecka som beskriver tre alternativ för att stödja Ukraina: Två innebär att EU-länder bidrar mer till det krigshärjade landet, medan det tredje kräver att man utnyttjar cirka 170 miljarder euro i ryska tillgångar som fortfarande är frysta i Belgien.
Det tredje är det enda trovärdiga alternativet, enligt den svenska ministern.
”När det gäller att fortsätta som vi gör det nu, menar jag att några länder tar nästan hela bördan, det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden”, sa hon.
Belgien har hittills vägrat att tillåta EU att utnyttja Rysslands frysta tillgångar, som förvaras hos Euroclear-depån i Bryssel.
Stenergård sa att Belgien ”inte kan vara ensam” om att axla riskerna med att använda tillgångarna och tillade att Sverige är ”absolut öppet” för att söka ekonomiska garantier för landet.
Sådana garantier kan komma antingen från ”headroom” i EU:s budget eller via bilaterala bidrag, tillade hon.
Men slutsatsen måste vara ”jämn och rättvis fördelning av bördan i detta”, sa hon.
Ministern noterade också att EU har spenderat mer pengar på att importera ryska energiprodukter sedan krigets början än på att hjälpa Ukraina.
”Det säger också något om det brådskande i det här beslutet, för om vi skulle kunna fatta det här beslutet (om att beslagta tillgångarna), skulle vi åtminstone vara, du vet, på plussidan.”
Slutligen borstade ministern bort rapporter om att USA och Ryssland har nått ett avtal om vapenvila som de planerar att påtvinga Ukraina som ”rykten”.
”Så fort det kommer ett rykte om någon form av förhandling som pågår… då slutar folk att fokusera. Hittills har det här tagit oss ingenstans.”
”Så jag försöker se det som mitt uppdrag att se till att länder fortsätter att fokusera på att sätta mer press på Ryssland och öka stödet till Ukraina, eftersom det faktiskt kan öka möjligheten till vapenvila”, sa hon.
Hon uppmanade också sina samtida att stärka aktionen mot den ”skuggflotta” som Ryssland använder för att komma undan sanktioner och för att drabba företag hårdare. ”Jag skulle vilja se 100 sanktionspaket,” sa hon.