Den senaste arresteringen av Telegrams vd och grundare Pavel Durov i Paris har belyst den globala oron över plattformens snabba, oreglerade tillväxt. Denna utveckling belyser Telegrams potential som en fristad för cyberbrottslingar, eftersom utredningar granskar dess innehållsmoderering och roll för att möjliggöra brott som barnpornografi och cyberbedrägerier. Mindre diskuterat är hur Telegram också möjliggör cyberbrottslighet och pornografi utan samtycke i det krigshärjade Myanmar.
Efter militärkuppen i Myanmar 2021 intensifierade Myanmars militärregim sin kontroll över information och riktade in sig på sociala medier för sin roll i att möjliggöra fri kommunikation. Juntan förbjöd stora plattformar som Facebook, Messenger och X (tidigare Twitter), genomförde slumpmässiga telefonsökningar och förbjöd VPN, vilket isolerade landet från global granskning samtidigt som det ökade dess förmåga att övervaka medborgare. Integritetsproblemen eskalerade när det militära statliga förvaltningsrådet (SAC) övervakade konton på sociala medier och lagförde individer enligt Section 505(a) i strafflagen för att de påstås ha undergrävt militärens auktoritet. Mitt i detta växande förtryck fick Telegram popularitet för sin tillgänglighet och upplevda säkerhet i ett klimat av krympande onlinefriheter.
SAC uteslöt framför allt Telegram från sina förbud mot sociala medier, och positionerade det som en säkrare och mer tillgänglig plattform mitt i Myanmars inbördeskrig. Inledningsvis spelade det en avgörande roll för att upprätthålla kommunikation och skydda användarnas integritet, vilket lockade dem som sökte säkra kanaler. Dess integritetsfunktioner, avsedda att skydda användarna, utnyttjades dock snabbt. Som en lågmodererad plattform som är värd för kanaler med upp till 200 000 medlemmar, blev Telegram en grogrund för cyberbrott. Dess tillåtelse av obehörigt känsligt innehåll, tillsammans med funktioner som obegränsad molnlagring och stora filuppladdningar, drev ytterligare spridning av 18+ material, särskilt pornografi utan samtycke.
Brist på reglering och svag cybersäkerhet har tillåtit Telegram-kanaler som delar pornografi utan samtycke att spridas okontrollerat, vilket har normaliserat denna cyberbrottslighet under de senaste tre åren. Trots sin tillväxt ignoreras sextorjning online till stor del i ett samhälle där sexualundervisning är tabu. Dessa kanaler, med tiotusentals följare, erbjuder VIP-åtkomst till det senaste olagliga innehållet, medan äldre material ofta sponsras av spelsajter. Detta har skapat ett monetariserat ekosystem av lättillgängligt olagligt innehåll, som bäddar in denna skadliga praxis i Myanmars digitala landskap och lämnar en sårbar befolkning utsatt för exploatering.
I Myanmar är sexuella relationer kulturellt begränsade till äktenskap, och chockerande nog tvingas våldtäktsoffer ibland att gifta sig med sina angripare. En djupt rotad kultur av att skylla på offer isolerar kvinnor och håller dem orättvist ansvariga för sina egna trauman. Brottslingar utnyttjar dessa konservativa normer för att skydda sin distribution av pornografi utan samtycke och sextorkning. De jagar unga, utsatta kvinnor som, formade av samhälleliga värderingar, ofta är tysta och skyller på sig själva istället för att söka rättvisa.
Ett slående exempel är berättelsen om Ma Ingyin (inte hennes riktiga namn), en 20-årig student som blev offer för sexortering efter att hennes pojkvän sålt hennes nakenbilder till Telegram-kanaler. Hon bombarderades med hot, några krävde sex eller pengar för att hålla hennes bilder privata, med en som till och med hotade att rapportera henne till militärregeringen, vilket satte hennes familj i fara. Skräckslagen blockerade hon de som krävde sex, betalade andra och drog sig så småningom tillbaka från sociala medier. Tyvärr möter många unga kvinnor i Myanmar liknande öden, fångade av att de inte samarbetar med sina privata bilder och maktlösa mot militärregimen, ett sviktande rättssystem och ett djupt konservativt samhälle.
De strikta förbuden mot pornografi och konservativa åsikter om sex i Myanmar har drivit fram en efterfrågan på innehåll utan samtycke på Telegram. Kanaladministratörer har utnyttjat detta och skapat en illegal marknad som i första hand tillhandahålls av hämndlystna ex-pojkvänner, spionkameror på hotell och hackare som infiltrerar enheter för att sälja personlig data. Priserna för sådant innehåll varierar från 30 000 till 50 000 MMK (cirka $6 till $8), men marknaden fortsätter att växa.
Ju mer synligt ett offers ansikte är, desto högre pris, medan manliga ansikten ofta är mörka, vilket avslöjar en avsikt att rikta sig mot utsatta kvinnor. Telegram-administratörer skyddar återförsäljarnas identiteter samtidigt som de avslöjar offren, med kändisar och influencers som särskilt lukrativa mål. Gärningsmän utpressar offer och erbjuder sig att ta bort innehåll mot en avgift, men det landar ofta i VIP-kanaler och blir snabbt viralt i sociala medier. Läckta sexband med kändisar trendar till och med, vilket farligt normaliserar denna exploaterande praxis i Myanmar.
En angelägen fråga är hur unga kvinnor i Myanmar navigerar de obevekliga hoten och utnyttjandet kopplade till pornografi utan samtycke. Sedan militärkuppen 2021 har Myanmars rättssystem kollapsat mitt i den pågående revolutionen, där regimen har förlorat kontrollen och inbördeskrig har underblåst utbredd laglöshet, vilket tillåter sextorjning och annan olaglig verksamhet att blomstra utan konsekvenser för brottslingarna. Revolutionära grupper som fokuserar på att bekämpa regimen kan inte heller ta itu med dessa frågor, vilket lämnar offren utan skydd eller rättvisa. Desperata efter lättnad betalar många offer Telegram-administratörer, men medan vissa lyckas få ett slut på utpressningen, tvingas andra till sexuella handlingar, utsätts för ytterligare exploatering eller till och med sexslaveri. Med lite förtroende för rättssystemet uthärdar de som söker rättvisa ofta offentlig exponering, vilket fördjupar sitt trauma. I detta klimat av rädsla och laglöshet förblir många kvinnor fångade i en cykel av övergrepp och utnyttjande.
Utöver den ekonomiska avgiften av krav på lösen för läckta nakenbilder och sexband, orsakar den samhälleliga skammen och pressen djupa psykologiska trauman på unga kvinnor som redan brottas med svårigheterna i ett krigshärjat land. Med ineffektiv brottsbekämpning och tvetydiga rättsliga skydd finns det lite hopp om att hejda spridningen av pornografi utan samtycke. Men det genomgripande lidandet för dessa offer kan inte längre ignoreras av ansvariga intressenter i Myanmar. Det pågående sexuella utnyttjandet av oskyldiga unga kvinnor kräver akut uppmärksamhet och handling, eftersom de förblir fångade i en brutal cykel av övergrepp och utnyttjande.
Myanmars pågående konflikt understryker det akuta behovet av att ta itu med cyberbrott som pornografi utan samtycke och sextorkning, som frodas på oreglerade sociala medieplattformar. Med begränsade cybersäkerhetsresurser är riskerna i bräckliga stater som Myanmar ännu allvarligare. Skräddarsydda policyer är avgörande för att skydda utsatta befolkningar i konfliktområden, där laglöshet och exploatering frodas. Utan snabba åtgärder kommer dessa skadliga metoder att bli djupt förankrade, orsaka bestående skada och ytterligare destabilisera Myanmars digitala och sociala landskap, efter slutet av inbördeskriget. Tiden för ingripande är nu för att förhindra oåterkalleliga skador.