BRYSSEL — Sju EU-länder har utfärdat en gemensam uppmaning att införa tullar på fler ryska produkter och uppmanar EU-kommissionen att komma med ett förslag, säger ett gemensamt diskussionsdokument som BLADET.SE har sett.
Överklagandet, daterat den 4 november, stöds av Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige och föreslår att kommissionen bör föreslå tullar på järn och stål, oorganiska kemikalier och kaliumgödselmedel. År 2024 genererade dessa produkter exportintäkter på 5,4 miljarder euro, vilket hjälpte Ryssland att finansiera sitt krig mot Ukraina.
”Detta är en del av vår ekonomiska säkerhet, och vi borde minska våra beroenden”, sa en senior EU-diplomat från ett av länderna till BLADET.SE efter att ha beviljats anonymitet för att tala fritt om de känsliga diskussionerna. Två diplomater från andra EU-länder bekräftade pushen.
Europeiska företag köpte ryska varor för 33 miljarder euro 2024. Även efter att ha tagit bort olja och gas ligger siffran på 11 miljarder euro, fördelat på produkter som järn och stål, nickel, konstgödsel, aluminium, fisk och maskiner.
Dessa köp är lagliga eftersom produkterna antingen inte omfattas av EU-sanktioner eller är utskurna från dem. Att tulla produkter är kontroversiellt i EU eftersom det inte kräver enhällighet och därför inte kan läggas in sitt veto av enskilda länder. Att införa sanktioner kräver å andra sidan att alla medlemsländer är överens.
Tyskland, EU:s största ekonomi, svängde framför allt bakom uppmaningar från blockets östliga och nordliga medlemmar att ta hårda tag mot Vladimir Putins krigsekonomi.
”Det är mycket viktigt att Tyskland är med ombord den här gången,” sa den senior diplomaten och tillade att Berlins stöd ”kanske kan vända några huvuden i kommissionen också.”
Ett åttonde land kan gå med i koalitionen, men satsningen är fortfarande kontroversiell. Flera EU-huvudstäder har ett intresse av att hålla produkter otullade så att deras industrier behåller tillgången till billiga insatsvaror.
Ett exempel är järn och stål. De flesta av produktkategorierna är sanktionerade, men Belgien och Tjeckien har förhandlat fram ett undantag för vissa plattor eftersom dessa länder båda hyser ryskägda stålverk, liksom Danmark.
Andra länder är principiellt emot att använda tullar eftersom de hävdar att sådana åtgärder hör till sanktionspolitiken. Och slutligen har pro-Kremlin-regeringar i Ungern och Slovakien för vana att blockera både sanktionspaket och annan lagstiftning för att begränsa handeln med Ryssland.
Bryssel sänkte tullarna på spannmål och vete förra året och på ammoniakbaserade gödselmedel från juli.
Även EU-kommissionen – som enligt EU:s beslutsstruktur bör initiera ett nytt tullförslag – fick brevet på onsdagen.
EU-ambassadörer diskuterade brevet på onsdagen, och planerar att sparka upp ämnet till blockets handelsministrar vid deras nästa möte den 24 november. Om tullidén vinner ett bredare stöd då skulle det vara möjligt att diskutera det med USA:s handelsminister Howard Lutnick, som har bjudits in till mötet i Bryssel.