En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av musik är dess förmåga att förmedla känslor. Det fungerar som ett universellt språk som gör att vi kan uttrycka och förstå känslor som kan vara svåra att sätta ord på. Till exempel, när vi lyssnar på en sorglig melodi kan den framkalla tårar och ge tröst i stunder av sorg. På samma sätt kan en optimistisk rytm antända en våg av energi och glädje inom oss. Ljud styr våra tankar.
Det har länge varit erkänt att det finns starka kopplingar mellan ljud, musik, känslor och minne, och att våra personliga erfarenheter och beteenden avgör vilken typ och intensitet av känslomässig reaktion vi har på olika ljud.
Som ett exempel har forskning avslöjat dessa vanliga samband mellan specifika ljud och känslor:
Ljudet av ett åskväder framkallar en känsla av antingen avslappning eller ångest, beroende på individen
Vindspel framkallar vanligtvis en rastlös känsla
Regn framkallar en känsla av avkoppling
Fyrverkerier väcker en känsla av nostalgi och trevliga minnen
Vibrationerna i en mobiltelefon identifieras ofta som irriterande
Andra ljud har en mer universell identitet. UCLA-forskare har observerat att ljudet av skratt är globalt erkänt som ett positivt ljud som betyder nöje, medan andra ljud är universellt kopplade till rädsla, ilska, avsky, sorg och överraskningar.
Så varför är vi predisponerade för vissa känslomässiga reaktioner i närvaro av specifika ljud? Och varför tenderar svaret att variera mellan individer?
Även om svaret fortfarande i praktiken är ett mysterium, ger aktuell forskning vid Lunds universitet några intressanta insikter om hur ljud- och ljudmiljöer kan ha en inverkan på människor på personlig, emotionell och psykologisk nivå.
Här är sex psykologiska mekanismer genom vilka ljud kan provocera fram känslor:
- Hjärnstamreflex
Du sitter tyst på ditt kontor när du plötsligt hör en hög krasch. Hur blir din reaktion? Om du är som de flesta andra blir du känslomässigt uppjagad och motiverad att undersöka. Denna typ av impuls är undermedveten och inkopplad i din hjärna för att uppmärksamma dig på potentiellt betydande och skadliga ljud. - Episodiskt minne
Människor associerar ofta ljud med vissa känslor baserat på den omständighet under vilken ljudet hördes. Att till exempel lyssna på en låt som tidigare spelats på din bröllopsdag kan ge dig känslor av glädje, medan samma låt som någon annan lyssnade på under ett illa uppbrott kan skapa motsatta känslor av sorg. - Emotionell smitta
När någon ler eller skrattar är det svårt att inte le och skratta själv. Forskning från 1990-talet visade att hjärnan kan innehålla så kallade ”spegelneuroner” som aktiveras både när du utför en uppgift OCH när du ser någon annan utföra uppgiften. När vi till exempel hör någon kommunicera medan han gråter kan det vara svårt att inte också uppleva känslor av sorg. - Visuella bilder
Låt oss säga att du gillar att lyssna på musik som uteslutande innehåller naturens ljud. Varför tycker du om det? Förmodligen för att det framkallar en positiv känslomässig upplevelse, och om man tar det ännu längre frammanar det med största sannolikhet några starka visuella bilder av den naturliga miljön där ljuden hörs. (Försök att lyssna på ljudet av vågor som slår och INTE visualisera dig själv slappa på stranden). - Episodiskt minne
Ljud kan väcka känslomässigt starka minnen, både bra och dåliga. Ljudet av regn kan väcka minnen från en trevlig dag tillbringade hemma, medan ljudet av åska kan resultera i minnen kopplade till stridserfarenhet, som man kan se vid posttraumatisk stressyndrom. - Musik
Musik har identifierats som det universella språket. Musik är trots allt helt enkelt en slumpmässig samling av ljud, och är njutbar bara för att hjärnan lägger ordning på ljuden och tolkar ordningen på ett visst sätt. Det är i själva verket dina förväntningar på musikens rytm och melodi som utlöser en känslomässig respons.
Ljud, känslor och hörselnedsättning
Oavsett dina specifika reaktioner på olika ljud, är det helt säkert att dina känslor är direkt involverade. Med hörselnedsättning förlorar du inte bara förmågan att höra vissa ljud, du förlorar också den känslomässiga påverkan som är knuten till de ljud du antingen inte längre kan höra.
Med hörselnedsättning, till exempel, blir naturvandringar mindre njutbara när du inte längre kan höra de svaga ljuden av strömmande vatten; musik förlorar sin känslomässiga inverkan när du inte kan särskilja specifika instrument; och du utsätter dig för en ökad risk när du inte kan höra brandlarm eller andra varningar om fara.
Hörseln är viktig för våra liv – och för våra känsloliv – än vi förmodligen inser. Det indikerar också att behandling av din hörselnedsättning med största sannolikhet kommer att ha en större effekt än du inser också.
Musik, som en manifestation av ljudets psykologi, framstår som en oerhört inflytelserik kraft som har vävt in sig i den mänskliga kulturens väv under århundraden. Dess djupa förmåga att penetrera våra själar, framkalla känslor och skapa bestående minnen är obestridlig. Oavsett om det är medvetet erkänt eller inte, spelar musik en viktig roll i att forma våra liv och överbrygga förbindelser mellan oss och världen omkring oss.
Dessutom fungerar musik som en bro mellan människor och främjar en känsla av anknytning och enhet. Delade musikupplevelser kan skapa starka band mellan individer, föra dem samman trots deras olikheter. Oavsett om det är att sjunga med i en favoritlåt på en konsert eller att dansa med vänner på en fest, har musik kraften att lösa upp barriärer och förena människor i firande och kamratskap.
Psykologi av ljud: Vetenskapen bakom musik och känslor
Kopplingen mellan musik och känslor är ett fascinerande ämne som har fascinerat både forskare och musikälskare. Under årens lopp har många studier belyst vetenskapen bakom denna djupgående relation, och avslöjat vår hjärnas invecklade funktion och dess respons på musik.
REDAKTIONEN
Relaterat
Mutskandalen: Det finns ljudinspelningar med Joe Biden
Kokain innehåller bland annat svavelsyra, bensin och aceton
Wallenberg styr 400 mediekanaler via Red Bee Media – världen över