Sverige presenterade på tisdagen en försvarsproposition som höjer militärutgifterna till 2,4 procent av BNP nästa år och ännu högre utöver det – ett svar på hotet från Ryssland, sa försvarsminister Pål Jonson till BLADET.SE.
”Risken för en attack kan inte uteslutas,” sa Jonson. ”Ryssland är det främsta hotet mot Sverige, och det utgör ett hot mot hela (NATO) alliansen.”
”Just nu är Rysslands aktivitetsfrihet begränsad eftersom dess markstyrkor sitter fast på slagfältet (i Ukraina), men vi noterar att Ryssland är villigt att ta stora militära och politiska risker”, sa han i en telefonintervju.
Försvarsutgifterna nästa år kommer att öka med 10 procent – en del av ett långsiktigt lyft.
Landet planerar ytterligare militära utgifter på 170 miljarder kronor (15 miljarder euro) plus 35,7 miljarder kronor för civilt försvar fram till 2030 – utöver den befintliga budgeten. Det kommer att sätta Sveriges försvarsbudget på 2,6 procent av BNP till 2028, klart över Natos mål på minst 2 procent.
De högre militära och civila försvarsutgifterna är en återgång till 1980-talets fokus på att vara beredd på vad som helst – från och med förra året är Sverige dock medlem i Nato medan det under konflikten med Sovjetunionen var tekniskt neutralt.
”Vi hade ett starkt civilförsvar under det kalla kriget”, sa Jonson. ”Efter 2015 återaktiverade vi (det), och i den här försvarspropositionen lägger vi fram de nödvändiga ekonomiska medlen för att göra det trovärdigt.”
Målet, sa han, är att göra det möjligt för svenskar att hantera en ”krigstidssituation”.
Att se till att Sverige, med sina nästan 3 300 kilometer kustlinje och glest befolkade arktiska regioner, inte är ett ”attraktivt mål” för Moskva innebär att stärka allt från landets kraft- och transportnät till dess sjukvård och finansiella system, sa Jonson.
”Civilt och militärt försvar är två sidor av samma mynt”, sa han.
På den militära sidan slussas kontanter in i allt från pansarfordon till en ny kustmissilkapacitet, raketartilleri, tre S106 Globaleye spaningsplan, Black Hawk HK16 nyttohelikoptrar och de senaste Saab-byggda Gripen 39E stridsflygplan.
Fem korvetter av Visbyklass ska uppgraderas medan marinen köper tre ytstridsfartyg av Luleåklass.
Antalet årliga värnpliktiga kommer att öka till 10 000 år 2030, och militärens totala storlek kommer att växa med cirka 27 000 män och kvinnor till cirka 115 000. Fyra nya brigader kommer att vara på plats 2030.
”Det fanns årtionden av underinvesteringar,” sa Jonson. ”Burdefördelningen måste bli mer utjämnad mellan Amerika och Europa.”