Psykisk ohälsa bland unga är ingen nyhet. År 2014 uppgav strax över 20 % av kvinnor och strax under 20% av männen ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har ökat mycket de senaste åren och man kan se en tydlig ökning från 1985–2014. Men vad beror detta på? Varför är det en sådan ökning?
Brister i skolans funktion ger psykosomatiska problem
Folkhälsomyndigheten har kollat närmare på vad som orsakar den ökade andelen av psykisk ohälsa bland unga och har kommit fram del en del faktorer varav dem två mest utpekande faktorer är att skolan har stora brister i olika funktioner och det är en ökad press på arbetsmarknaden. Deras slutsats är skolan måste stärkas för att elever ska få bättre resultat vilket leder till bättre förutsättningar att komma ut i arbetslivet utan en hög konkurrens eller ökad press.
Vad var det som hände i skolan då egentligen som orsakade brister i skolan och psykisk ohälsa?
1991 tog kommunerna verksamhetsansvaret av skolorna som tidigare staten har haft, vilket även bidrog till att friskolor startade, där alltså privatpersoner kunde bedriva skolverksamhet med hjälp av statliga medel såsom skolpeng för varje elev, betygssystemet ändrades från att man i årskurs 8 fick betyg till att man i årskurs 6 fick betyg och betyget ”inte godkänt” eller mer känt som IG/F infördes. Flera nationella prov infördes och det blev svårare att komma in på gymnasiet.
Detta var en del av dem drastiska förändringar skolan genomgick sedan 1990-talet.
Det finns även studier som den nationella PISA undersökningen och TIMISS gjort som visar på att den matematiska förmågan och naturvetenskapliga kunskaper har försämrats i årskurs 9 under 2000-2012. Även enligt PISA undersökningen har elever sämre läsförmåga. Även i gymnasiet har mindre 20 åringar tagit studenten och slutfört sin utbildning under perioden 1990–2016. Enligt folkhälsomyndigheten visar deras sammanställning av den vetenskapliga litteraturen att låga skolprestationer ökar risken för internaliserande problem bland unga.
Det har gjorts tester från skolbarns hälsovanor som visar att andelen 13–15 åringar uppger att det är ganska eller mycket stressade. Det visar även ett samband av stressat skolarbete och psykosomatiska symptom. Det i senaste undersökningen visade att 49 procent av flickorna känner sig stressade och 29 procent av pojkarna känner sig stressade.
Ökad press på arbetsmarknaden
Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete. Detta orsakar att unga troligen är medvetna om dessa krav och förändringar och det i sin tur leder till en ökad stress i grundskolan och att välja rätt gymnasieutbildning och fullfölja den.
WORLD VALUES SURVEY en internationell undersökning visar att Sverige har fått en förstärkt grad av individualisering sedan 1980-talet.
Den ökade pressen på arbetsmarknaden kom ifrån den ekonomiska krisen i Sverige i början på 1990-talet. Då andelen sysselsatta sjönk från 83 procent i åldrarna 15–64 till som lägst 71 procent år 1997.
Skolan och arbetsmarknaden kan vara stora orsaker till ung psykisk ohälsa.
Sammanfattningsvis så har andelen 13–15 åringar återkommande psykosomatiska symptom som fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Över hälften av de 15 åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder rapporteras ha psykosomatiska symptom år 2013/2014.
- Familjens socioekonomiska förutsättningar
- Faktorer inom familjen
- Faktorer inom lärande och skola
- Övergripande samhällsaktörer
Dessa punkter har folkhälsomyndigheten sett ett samband med att de kan ha påverkat ökningen av den psykiska ohälsan bland unga.
Folkhälsomyndigheten bedömer att den svenska skolan måste stärkas. Såväl kommissionen för jämlikhälsa som skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan. Detta är sammantaget utifrån att folkhälsomyndigheten ser att brister i skolans funktion, en ökad medvetenhet bland unga om den förändrade arbetsmarknaden har bidragit till dem psykosomatiska symptom och den psykiska hälsan som ökat bland unga. Vi måste stärka barns och ungas skolresultat för bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa. Sveriges skolsystem måste skärpas.
Anton Håkansson
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att du är ok med det här, men du kan välja bort om du vill. -