Satirikern Aron Flam ställs åter igen inför rätta för sin bok, Det här är en svensk tiger.

Satirikern Aron Flam har skrivit en seriös bok med ett satiriskt bokomslag som heter, Det här är en svensk tiger. Beredskapsmuséet i Djuramossa anklagade honom för varumärkesintrång angående bokomslaget och drog honom inför rätta.

Flam har vunnit samtliga rättegångar fram till dagsdatum. Nu ska han utsättas för ännu mer trubbel inom rättsväsendet gällande sakfrågan. Detta har nu närmast börjat likna en parodi, såpopera på sträckbänk inom myndighetsutövning i Sverige.

Ser att sakfrågan inte längre bara ses i dess grundfråga, nämligen bokomslaget. Idag har det hela börjat spreta åt alla håll eller som ett gift få sprida sig djupare och djupare. Det handlar troligen mer om bokens innehåll än om omslaget.

Ironin finns i sakfrågan. Nämligen att en satiriker som skrivit en riktigt välgrundad, väldefinierad bok om nazismen och dess reella existens under andra världskriget i Sverige själv är jude och anklagas komiskt nog nu bland annat för att vara nazist.

Jag äger en av hans böcker. Köpte den efter att jag lyssnat till hans pod där han i monolog berättade om innehållet, det blev sedermera en nedskriven bok.

Jag ser på händelseförloppet med förundran och anser att detta nu närmast är politiskt, aktivistiskt förföljande av privat person, som verkar vara fullt ut sanktionerad av statens överförmynderi dessutom.

Aron skulle helt enkelt hålla tyst om de kunskaper han med möda grävt fram i arkiv i Sverige och utomlands. Hans stora fel var, är att han inte teg som en svensk tiger utan tog bladet från munnen och beskrev en ful sanning som Sverige inte har gjort upp med utan försökt dölja. Nu står sanningen där på bordet, väl belyst.

Det går inte att lägga anden tillbaka in i flaskan när den väl läckt ut, hur mycket man ens försöker. Sanning är trots allt sanning.