Offentliga sektorn i Sverige sysselsätter i runda slängar uppskattningsvis 30.000 kommunikatörer/presstalesmän och ett område som ständigt växer, med fler och fler anställda. Antalet framstår som orimligt.
T.ex. Malmö stad har 170 kommunikatörer och en mindre stad som Växjö har 50 stycken. Göteborgs stad lägger ca 500.000 kr/dag för extern kommunikation, främst kostnad för kommunikatörer. Polisen har 100-tals kommunikatörer, med allt från presstalesmän till de som sysslar med sociala media twittrande/facebook. D.v.s. enorma informationsapparater.
Det finns också en förening som heter Sveriges kommunikatörer, inte överraskande anser de vi har för få kommunikatörer. Föreningen är också remissorgan för yttrande av nya lagar.
Vi har flera särskilda myndigheter som deras främsta uppgift är information, eller propaganda för ”sin sak”, vi har myndighetsnära organisationer som också håller på med propaganda, inom sitt intresseområde.
Varje offentligt företag eller verksamhet, har sina kommunikatörer/presstalesmän. Våra politiker har sin organisation av kommunikatörer.
I Malmö där det är 170 kommunikatörer, bara i kommunen, har M gått fram med ett förslag att de ska vara opolitiska, vilket borde vara självklart, men så är inte fallet.
Utöver alla offentliga kommunikatörer är Svensk radio och tv, till stor del statskontrollerad. Vi har förstås SR/SVT som är 100% statskontrollerad. Men även den näst största kanalen TV4 som ägs av Telia, ett fd statligt företag, där staten är största ägare. Media presenteras som oberoende, men är den verkligen det?
Inom pressen och den digitala världens är Aftonbladet störst, en tidning närstående ledande partiet Socialdemokraterna. Tidningens chefredaktör utses genom bindande avtal av socialdemokratiska fackföreningsorganisationen LO.
Pressen i övrigt har under lång tid minskat antal anställda (ca 40%-50%) och neddragningar fortsätter. Det vanligast jobbet en fd journalist fortsätter med, ja just det kommunikatör.
Den offentliga verksamheten i Sverige är många gånger ineffektiv, så propagandan från kommunikatörer är till väldigt stor andel motivera varför verksamheten ändå är fantastisk framgångsrik och beslut som tas är de rätta. Extern kritik tystas ned, fördummas, motarbetas på liknande sätt som i andra propagandastater.
Den eftertänksamma kanske noterar att i princip all den information som förmedlas via stora tidningar, radio och TV är samstämmig och i princip densamma, d.v.s. det fenomenet som gäller även i andra historiska och nutida propagandastater.
Det är bara inse vi utsätts dagligen för myndighetsstyrd och politisk tillrättalagd information, via 1000 tals kommunikatörer. Så svaret på frågan i rubriken är inte om vi håller på bli en propagandastat, utan svaret är, vi är redan en propagandastat.
Den som håller på med marknadsföring, media och propaganda, vet att upprepa, upprepa och upprepa, blir en sanning oavsett vad som är sant.
Var uppmärksam!
Det du läser, hör och ser – kanske inte är den objektiva sanningen!
Denna artikel är skriven utan propaganda, men är skribentens reflektion.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att du är ok med det här, men du kan välja bort om du vill. -