Home Business Prenumerationens paradox

Prenumerationens paradox

Prenumerationens paradox

Att få in säkra pengar varje månad som ett brev på posten med prenumerationer, är företagets dröm. Det spelar ingen roll om det är prenumeration av lotter, vitaminer, rakhyvlar, tidning, serviceavtal, kaffeapparater, gym eller digitala tjänster som mobiltelefoni, online-tidningar, musik, film, kort, programvaror eller vad som helst – det är värdefull business – problemet är att nå dit, att nå en kritisk volym och sist men inte minst behålla sina prenumeranter/abonnemang.

Herre på täppan!
Nästa puckel är att vara ”herre på täppan”, det är en enorm fördel att vara marknadsledare inom all business, men särskilt repeterande business. Låt oss säga att du prenumererar på en båttidning, för du ska tycka du ska ha ytterligare en båttidning, så ska den erbjuda dig något mera, något annat ett större utbud eller bättre innehåll, för att du ska välja den också eller helt enkelt byta ut den. Därför har herren på täppan inom varje segment en enorm fördel och kommer med näbbar och klor försvara sin situation!

Alla som lekt herre på täppan, d.v.s. vara ensam i toppen på en stor hög – vet att ett sätt försvara sin position kan vara oligopol där man gör upp med några att samarbeta på toppen, för att effektivt stänga ute andra som vill vara med på toppen – samma princip i den fysiska och digitala affärsvärlden.

Resan till break-even
Varje prenumerationstjänst behöver en kritisk volym, för att gå +-0, sk. break-even. För att få prenumerationsvolymer krävs ofta långa perioder där den som driver en tjänst kan ta förluster för säljkostnader, marknadsföring, ”dopade” erbjudanden och ändå inte så säkert man kan lyckas nå den volym man tänkt sig.
Få igång de första kunderna, så behöver du i princip redan dag 1, ha en komplett tjänst – annars ingen kund, utöver mamma och mormor.

Alla kan räkna ut att det skulle vara väldigt krävande att lyckas starta ett nytt Spotify, Netflix men även en så förhållandevis enkel sak som en digital online-tidning är väldigt svår att bygga upp en prenumerationsstock som t.ex. betalar 50 kr/månad. Du kommer behöva ca 10.000 prenumeranter för klara sysselsätta och normalavlöna 5 personer och kostnader omkring, därutöver skaffa pengar för marknadsföring m.m. Du kan förvisso komplettera med annonsintäkter, men även där krävs en kritiskt volym för lyckas med annonsförsäljning.

Prenumerationens paradox
Det väldigt märkliga med alla prenumerationer/abonnemang och motsvarande är att de bästa kunderna som använder tjänsten maximalt mycket är de sämsta och kunder som betalar och knappt använder tjänsten, är de bästa! Det är prenumerationens paradox att lyckas få många kunder som använder tjänsten minimalt, men ändå vill vara kvar.

Det här har alla gym, golfklubbar förstått.  Det gäller även förstås även i den digitala världen, mobiltelefoni och liknande storförbrukarna är olönsamma!

Tvärtom är de kunder som knappt använder tjänsten, de absolut bästa – betalar och inte nyttjar tjänsten.
Jag tror ni förstår paradoxen och företagens huvudverk, att få in nya kunder som betalar och så lite som möjligt behöver/använder tjänsten!

Vi kan ta Spotify som exempel, där de betalar sina leverantörer efter spelade minuter, d.v.s. en som använder Spotify väldigt mycket får Spotify betala mycket för, medan någon som använder Spotify lite, får Spotify betala lite för. D.v.s. deras bästa kunder är de som använder Spotify så lite som möjligt.

PLIPP – Prenumerationernas vän och fiende
Jag har förut berättat om tjänsten PLIPP, som håller på att lanseras. Där man enkelt kan klicka och betala en liten summa, så liten som t.ex. 10 öre eller några kronor för en digital tjänst som en artikel, en musiklåt m.m. digitala tjänster. Samtidigt kan de som har någon digital tjänst/produkt på ett enkelt sätt sälja.

Alla som har en digital produkt/tjänst stora och små aktörer får betalt per styck/klick istället för prenumeration, den betalningen kan också bli väldigt stor.  1000 till 100.000-tals läsare, tittare, lyssnare är inget ovanligt och några kronor per styck så blir det stora betalningar.

Prenumerationstjänster får ett nytt sätt att komplettera sina inkomster, ungefär som tidningar säljer lösnummer, kan de på det här sättet förutom prenumerationer sälja artiklar per styck och på så sätt är tjänsten en vän. Hur många har inte klickat på en länk till en artikel, som du sedan måste vara prenumerant för att läsa – vilket till nära 100% innebär du snabbt klickar bort den och söker vidare – hade du istället utan krångel kunna köpt artikeln för 3 kronor, hade du säkert gjort det om det i övrigt verkar passa ditt intresse.

Andra aktörer som jobbar på bygga upp en prenumerationstjänst, får här en inkomstkälla under uppbyggnadsfasen och kunder som klickar/köper mycket, blir det här ett incitament att välja som ”storkund” att börja prenumerera, för de ofta klick-köper.

De som PLIPP däremot är en nackdel för, är alla prenumerationsaktörer som är ”herre på täppan”, de får plötsligt inte längre den marknadsfördelen de haft innan och aktörer under dem får ekonomi och muskler att konkurrera.

Mediamarknaden kan på det här sättet komma att förändras där mindre, nya, nischade, företag i nedförsbacke, nu får en inkomstkälla, vilket i sin tur betyder att de kan utvecklas att bli bättre och få ekonomi för marknadsföring och mycket annat.

Läs om PLIPP
https://bladet.se/hem-teknik/teknik/plipp-nasta-svenska-it-fenomen/

https://plipp.com

 

 

 

 

 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email
Jobb i Sverige